Många tankar men ingen fastnar

Ja just precis så känns det just nu. Det snurrar en massa tankar och funderingar, men jag får ingen att fastna vilket resulterar i att jag inte kan bearbeta någon av dom överhuvudtaget.
Är lite frustrerande faktiskt.

* Julen som var
* Barnen
* Saknaden efter mormor
* Missförhållanden där ute i samhället
* Hur det blir för sonen efter jullovet

Ja detta är lite av det som far omkring där uppe just nu. Visst, det är väl ett tecken på att
man har något där uppe, men ändå... Vill gärna kunna fokusera på en eller två saker och då
redan ut dom och sen är det bra, men det går ju inte när det är så många tankar och funderingar.
Låtar allra helst kan trigga igång mina tankar märker jag och då speciellt när jag sitter på
jobbet på nätterna. Är det på dagen så har man ju en massa man skall göra på dagen att
man har inte tiden direkt till att sätta sig ner och ens tänka på vad det är som far omkring
där uppe. Ja ja, det är ju inte så mycket att göra åt saken utan försöka ta det som det är och
se om det kanske finns tid imorgon till att fokusera.

Angående morgondagen så frågade barnen om vi inte skulle kunna åka och bada, självklart svarade jag (älskar ju att bada själv). Kan vi inte ringa och fråga O och E samt deras mamma om inte de kan följa med också. Ringde och kollade läget vilket visade sig att de inte hade något att göra imorgon ändå så de följer gärna med. Så imorgon bär det av ner till Sävsjö och njuta lite i deras pooler. Emma sa det att vi kan inte åka till Rosenlund eller Nässjö för där bottnar inte lilla E..... Goa lilla unge man har. Sån otrolig empati har båda våra barn fått vilket är härligt att se. Men man får ju ge akt lite så att det inte blir som mig, att de sättar andra framför sig själv hela tiden.

Nedräkningen har ju numera påbörjats, eller ja, den har ju pågått en stund i alla fall. Det är numera 4,5 vecka kvar tills det smäller. Ja eller smäller kommer det ju att göra på fredag, men ja ja, kommer inte på något annat uttryck så där bara. Men jag ser fram emot det otroligt mycket och det ska bli både spännande, roligt och lite nervöst. Men det blir så bra så.

Nä nu så är det snart dax att åka hem och krypa ner bredvid gubben nån timme i alla fall innan det är dax att åka till Sävsjö.

Ta hand om dig där ute.

Ledsamt idag.

Men jag vet dock inte vad det beror på däremot. Men det är ju bara att gilla läget och ta dagen som den kommer. Kan ju inte direkt påverka det i någon riktning över huvudtaget.

Man känner ju att det är nära till tårarna hela tiden.

Nattens jobb var ju sådär.. Inte jobbet direkt, men lite annat som skedde, tack och lov så

kommer det inte inträffa fler gånger så då är det ju bara att gå vidare med den delen, skönt det.

Om en timme så är det dax att hämta mina små kottar, kompis skulle följa med hem idag också. Hade funderingar på att åka upp till isbanan och åka skridskor, men det får bli imorgon istället då vi kan göra det lite tidigare. Har tyvärr inga skridskor själv men barnen har och de åker mer än gärna vilket är härligt att se.

Nähä lite lunch nu kanske innan mina små huliganer hämtas.....

Det händer lite i livet

Men det är enbart roliga och spännande saker vilket känns bra. Sökte ju mig ett nytt jobb för ett tag sen. I torsdags så kom det där samtalet med stort "S". Satt på facklig utbildning då, men gick iväg. Blev otroligt glad då jag inte trodde det faktiskt. Fick knappt fram ett ord, vart så ställd. Men procentsatsen fick jag fram och den vart högre än jag trodde.
Detta känns så otroligt bra på många sätt och vis. Men när man känner att man inte kan utvecklas i sig självt inom jobbet längre så kan det vara dax att röra på sig.
Att få göra det jag ska göra är ju once-in-a-lifetime chans som man får göra. Det i sig känns
helt otroligt. Många tankar har man, det är ju faktiskt bara 7 veckor kvar. Det går fort..hihihi

Helgen har varit fullspäckad med roligheter. I fredags så var både gubben och jag lediga så vi tog en långpromenad och avslutade den på Thimons, uppskattar dessa få lediga fredagar som vi har tillsammans så otroligt mycket då det är viktigt att man umgås bara vi två ibland. Det är lätt att glömma det, men ack så viktigt att INTE glömma.
Med hem från skolan sen hade Adam med sig kompis så då vart det lek här hemma, det roliga är ju att Emma får ju också vara med grabbarna, det har hon alltid fått vara vilket är kanon.

På lördagen så åkte gubben till Taberg på folkrace. Jag och barnen och 2 kompisar till dom packade in oss i bilen tillsammans med grillgrejer och pulkor för att bege oss ut till Lövhults backar. Hej och hå vad det gick i backarna, många skratt, lite tårar och mycket galenheter, men det är ju det som gör dagen helt underbar. Korv, varm chokladmjölk och sen fika efter det gjorde att magarna var mätta vilket underlättar när man leker. Härligt att en annan har barnasinnet kvar oxå och slänger sig ut i backen skrikandes....haha....
Båda kompisarna följde med hem där lekarna fortsatte. Mys avslutade lördagen och det var 2 mycket trötta men nöjda barn som somnade.

Söndagen, ja då bestämde vi att vi skulle testa den nya tågbanan, Östgötapendeln. Ja själva den är ju inte ny, men sträckan Norrköping-Jönköping är ju ny. Så vi drog upp till ett par kompisar som har flyttat så det passade ju bra att åka upp och kolla in deras nya boende. Smidigt att bara sätta sig på tåget och åka upp så istället för att behöva byta och greja, bara knöligt. Blir nog fler gånger...*ler*...Lättare att våldgästa..haha..
Barnen vart helt sålda på deras minsta katt, Nemo, som var bara 6 veckor gammal, en Devon Rex (hoppas jag stavade rätt nu) Men man ser vilken inverkan som djur har på barn.... Hoppas att älsklingen min läser detta..hihi..
När vi väl kom hem så var vi alla 4 riktigt trötta och gick ganska så snabbt i säng, barnen somnade på 2 sek.

Kollade på Luciamorgonen på tv i morse tillsammans med barnen. Så mysigt. Men Emma tyckte att det var lite konstiga sånger som de sjöng och det kan jag ju i och för sig hålla med om. Jag föredrar de gamla mysiga sångerna, inte de nya moderna. Men visst, det är väl så kanske att sånt måste förnyas som så mycket annat.

Önskar alla där ute en härlig Luciadag.

Det var visst ett tag sen......

Ja tiden bara ränner ju iväg och man glömmer emellanåt att man kanske ska uppdatera sig lite också. Men visst, det är ju inte meningen att det ska vara ett påhäng detta med att ha en blogg
utan mer att man kan ha det som en ventil för sig själv.

Julklappsfix är väl det som förgyller vardagen mest just nu i dagsläget. Satt och slog in lite paket igår.. Vilket är jättemysigt. Julmusik och tända ljus. Härligt. Passade på innan barnen kom hem förstås... Misstänker ju att man har 2 goa förväntansfulla barn som kommer att vilja sitta uppe med oss på uppesittarkvällen för att njuta av mysigheten och lugnet som rår då.

Denna julen är jag totalt övertygad om att den kommer att bli den bästa på många många år. Dels så har vi bestämt upplägget helt efter hur VI vill ha det, inte hur andra vill ha det. Detta känner helt otroligt skönt. Ja jag vet, det kan säkert låta jätteknepigt för vissa och jag tänker inte gå in mer på att förklara det. De som känner mig sen ett antal år tillbaka vet vad jag pratar om...*ler*.... På självaste julafton så ska vi vara helt ensamma, bara njuta av dagen som den är. Åka pulka och grilla på förmiddagen, ja såvida det är snö förstås...haha... Det underlättar ju en hel del. Sen hem och njuta av god julmat och sen Kalle och vänner, är ju en självklarhet. Sen vet man ju aldrig vad eller vem som kommer och knackar på dörren. Tack på förhand vännen.

Juldagen kommer att spenderas tillsammans med mina syskon och deras barn, även denna dagen ute i pulkabacken först och sen till syrran för att spela Julklappsspelet. Ett otroligt roligt spel som kan bli så kaosartat eller stelt, helt beroende av hur man gör det. Men det är riktigt riktigt roligt spel.

Annandagen så är svärföräldrarna och pappa hitbjudna på lite julmat och bara vara tid. Njuta av lugnet, inget stress.

Ja så ser våran jul ut och jag är helt klart nöjd, sen så vet man ju aldrig vad som händer när vi väl är där. Sjukdomar och annar kan ju komma emellan. Men då får man ta det då och göra det bästa av det hela, inget annat att göra. Men en sak är säker iaf, jag kommer att njuta hur som helst, för jag får vara tillsammans med min älskade och våra 2 underbara barn, kan det bli bättre, har mycket svårt att tro det.

Hamnade i Jönköping igår tillsammans med Sandra på Konserthuset på julkonsert med Christer Sjögren. Den var riktigt bra med mycket bra musik, goa jullåtar men även med andra låtar som inslag. Skämt fanns det också med. Tack Maggan för biljetterna, det uppskattades.

Idag så är det jobb som ligger på schemat här, men det är helt okej, kör 13-22. Har ju bara ett kvällspass var 3-e vecka så jag klagar absolut inte. Trivs med att jobba natt varav man är så mycket ledig och har tid tillsammans med barnen vilket jag värdesätter så otroligt mycket. Den tiden som man har med dom nu när de är "små" försvinner alldeles för fort och de växer upp och rätt som det är så har de inte lika mycket behov av mamma eller pappa.

Ikväll så blir det smakning av årets glögg från systemet och den var/är faktiskt mycket godare än jag hade trott. Kul. Har även gjort en variant på Lumumba som blev riktigt god måste jag faktiskt säga.. Värmer gott i kroppen och förhoppningsvis så kanske det botar min förkylning som hoppade på mig idag. Den kom ifrån absolut ingenstans och bara dök på mig.. Trist med sant. Men det är ju bara att gilla läget och bunkra upp med näsdukar, hade inga på jobbet som man ser ju ut som värsta fylletant just nu med knallröd näsa... Ont för den också, svider som sjutton. Blir att smörja den när man går och lägger sig, kommer se så otroligt snygg ut... Ja ja vad fasen gör väl det. Bara det hjälper. Det är huvudsaken enligt mig.

Nä nu så blir det att kolla på nån film i väntan på att älsklingen skall komma hem, han är ju på julbord ikväll.

Tack och bock för mig.

Gammal tant eller inte......

Men skönt är det. Sitter här med en filt över benen på jobbet. Det är inte utan att det är lite kyligt. Men är det vinter så är det.


Dagarna flyter på och jag känner mig betydligt mycket lugnare och tryggare igen nu. Vi får väl se hur det blir nu framöver med olika saker. Ska bli spännande och se när och vad det blir för svar på lite olika saker.





Har varit i kontakt med Canal Digital nu i två omgångar då vi fick hem ett brev med information ifrån Bredbandsbolaget om att Hockeykanalen bara var på visit nu i två månader och att man fick boka ett annat upplägg av kanaler om man ville fortsätta ha detta. Till saken hör det att vi tecknade ett 12 mån avtal med dom i september i år och då varken stod det på hemsidan eller informerade de något om att den skulle försvinna. Detta är ju lite enligt mig ett avtalsbrott. Ringde till Bredbandsbolaget och undrade vad de sysslade med egentligen. Ja då skyller de på Canal Digital som är de som levererar kanalerna till Bredbandsbolaget. Ringde Canal Digital var på han var mycket förstående och skulle ta detta vidare, jag återkommer till dig denna veckan, hette det. Veckan gick och även nästa vecka, ingen hörde av sig. Ringde igen i måndags till dom. Ja då hade de haft uppe detta ärendet till de som sitter lite högre och gissa vad, de skyller på Bredbandsbolaget. Röt i och menade på att jag absolut INTE tänker acceptera det hela. Jag tar reda på mer hur det ligger till och garanterar att jag ringer dig under dagen (ringde på förmiddagen). Ber också om ursäkt för att vi inte har hört av oss. Bra tänkte jag. Hmm.. Det har fortfarande inte ringt någon ifrån Canal Digital. Imorgon är det jag som är på i telefonen igen.





Ringde en av cheferna som sitter nere på komunen i måndags också för jag ville höra lite om en sak. Den chefen var upptagen men henne som jag pratade med skulle kolla upp det, och ringa mig under dagen, men gissa vad, det har fortfarande inte ringt någon????!!!!! Vad är detta för system. Undrar om man skulle kunna göra likadant emot dom, strunta i att komma på möten med mera med mera. Undrar hur de skulle reagera....





Idag så var jag och barnen uppe hos syrran en sväng efter att jag hade hämtat dom i skolan. Lille Jesper bara skrattade och mös när Adam och Emma lekte med honom. Fick äran att söva honom, och lyckades också. Så mysigt att sitta i deras gungstol och sjunga babysånger för honom samt lyssna på hans sövande små ljud. Så gott. Skottade av deras infart när vi skulle åka, skottaren hade ju varit där och dragit upp en massa emot deras infart, ja alla andras också för den delen. Skönt att kunna hjälpa till ibland.





Snart är det advent och jag är som barnen på julafton. Längtar tills att jag kan sätta upp julgardinerna, stakarna och stjärnorna och annat myspynt. Det blir en helt annan stämning i hemmet när detta mysiga kommer up. Jag längtar. Har två barn som längtar också. Imorgon så ska jag och Emma gå in till Sandra och hämta en lite större stjärna som hon kommer att få ha i sitt rum. Själv så är jag på jakt efter en stor, 110 cm i diameter, stjärna till att ha i tv-rummet. Tror alla gånger att det kommer att bli så bra. Adam vill ha sin tomte i fönstret som lyser vilken han har haft nu ett par år. Självklart får han det.





På torsdag blir det lussekattsbak för hela slanten hemma. Tänkte att jag skulle sätta dagen lagom tills att barnen kommer hem från skolan, sen är det bara att köra på. Är ju själv hemma då älsklingen jobbar kväll, men det spelar ju ingen roll. Bara att baka på. Har ju två barn som mer än gärna hjälper till när det gäller bakning.

1 vecka kvar till advent.....

Just nu så står stakarna i hallen, julmusiken strålar ut ur högtalarna. Dax att kolla igenom sina stakar så man inte står där nästa söndag o vi inte har tillräckligt... Vore ju lite dumt. I vårt förra hus så hade vi 5 fönster, idag har vi 8 fönster som det skall sättas stakar och stjärnor i. Det enda jag är säker på att vi behöver införskaffa är en STOR stjärna som jag vill ha hängande i tvrummet. Har alltid velat ha en sån men har haft för små fönster, fram till nu. Pratade med en kompis om det innan varpå hon säger att hon har en sån som hon inte vill ha kvar... Ska kolla på den en dag sen framöver. Hålla tummarna att det är en sån som jag vill ha...*ler*....

Barnen vart som eld och lågor när lådorna kom in, kollade, bestämde vilka dom skulle ha var och så. Kul att de har den glädjen när det gäller att göra det julfint. De har städat sina rum kanon idag utan en massa tjat för en gångs skull, skönt det. De kan om de bara vill.

Imorgon är det jobb som gäller. Känner mig pigg och inte alls någon huvudvärk eller ens tillstymmelse till ångest. Skönt. Hoppas nu bara att det var mycket tillfälligt och att det inte kommer tillbaka på LÄÄÄÄNGE... Men det är ju inte direkt något som man styr över tyvärr. Tänk om man kunde göra det, vad mycket enklare och lättare det skulle vara då. Men men, ödet är ju ödet och inget man direkt kan styra över. Bara kanske påverka till viss liten del.

Nähä nu så skall vi ta och spela lite spel med barnen.

Ju längre man ligger i vattnet, desto blötare blir man....

Av: Nalle Puh

Utmaning..

Fick denna utmaning av syrran. Bäst att lyda då..*ler*

4 matprogram jag gärna ser på:
* Halv åtta hos mig
* Hells Kitchen
* Leila Bakar
* Vad blir det för mat?

4 saker jag har ätit idag:
* Vaniljyoughurt
* Hemmagjord fralla
* Ugnsbakad fisk
* En stor kopp the

4 smaker jag längtar efter:
* Första julskinkemackan med rödbetssallad
* Korven som är grillad ute i snön
* Första julmusten
* Årets glögg

4 saker på min önskelista
* Smycken
* Kläder
* En smideshylla till badrummet
* En massa ljus....

4 smaker som jag avskyr:
* Öl
* Euroshopper choklad
* Ravioli
* Fiskbullar

Dessa 4 utmanar jag:

Lindha: http://www.mchutney.blogg.se/
Monica: http://www.monixx.blogg.se/
Linn: http://www.viktigalinn.blogg.se/
Hanna: http://www.alltfranhimmeltillpannkaka.blogspot.com/

Lycka till tjejer.

Tävling

Var med och tävla om en valfri barntavla hos ÄPPELBLOMMAN Det är jag.
Gå in där och kolla.

8 km runda = klokare

Nja det vet jag väl inte direkt om jag blev...Men runda är gjord iaf och det var riktigt
skönt i snön som ven runt omkring mig. I morse när jag vaknade vid 5 så gick jag ut i stora rummet och la mig i soffan. Låg och kollade ut genom fönstret, ut emot lugnet.
Flaggorna vajade sakta i vinden, lamporna lös upp i mörkret och jag bara njöt av morgonens tystnad och lugn. Både barnen och gubben sov så gott i sina sängar.
Tankarna far omkring i skallen, ingen fastnar direkt så pass mycket så att jag ska kunna reda
ut den. Lite jobbigt tycker jag allt.
Men vi får väl se när dagen har gått om man har fått fram några svar eller någon riktning till svar i alla fall, det skulle vara skönt. Detta håller inte i längden, så mycket har jag kommit fram till, bättre än inget..

"Låt oss gå och hälsa på allihop, sa Puh.

Vi ska gå för att det är torsdag och vi kan

önska dom alla en Glad torsdag."

Av: Nalle Puh

Känner mig liten och tom

Mmm det är dom känslorna som dominerar inom mig just nu. Samt en massa stress dessutom,
dock vet jag inte direkt vad det beror på, eller jag har mina aningar men jag vet inte om jag kan sätta fingret på det, att just på grund av detta så mår jag som jag gör. Nä det kan jag inte, men som sagt, jag har mina aningar. Men det skrämmer mig att jag mår så här just nu. Det var längesen sen sist. 3 år sen mer eller mindre tror jag nog.
Jobbigt att vara själv just dessa dagar, men samtidigt så vill jag inte ha sällskap, vill kunna sitta här och bara vara, låta tårarna komma när de kommer, inte behöva tänka på att man ska vara trevlig emot den som är här. Det är få som klarar av att vara den stöttningen emot någon, jag känner två stycken plus min älskade man som finns där vid min sida i vått och torrt.

Måste hitta lugnet inom igen, hitta min balans som gör att jag mår bra. Var hittar jag den, hur hittar jag den???? Många är frågorna, andningen är snabb, skakningar i hela kroppen samtidigt som kroppen bara krypa ihop och gå sönder, ja känslorna är många just nu och det är svårt att fokusera. Domningar i händerna, tomhet i huvudet. Ja jag vet vad symptomen beror på, men just nu vet jag varken ut eller in vad jag ska göra mer än att andas in genom näsan, ut genom munnen.

Luddigt inlägg, jag vet....

Ännu en helg till historierna

Ja så har även vecka 45 avslutats. Har haft en härlig helg med en massa roligheter, men visst har det varit intensivt, det kan jag inte förneka. Men vad gör väl det när det inte är några
tråkiga saker.

I lördags så var det höstmarknad i Missionskyrkan och då både gubben och jag är scoutledare (jag icke invigd ännu dock) och barnen är med i varsin patrull så föll det ju sig ganska så naturligt att befinna sig där nere. Jag satt i kakståndet och sålde både lotter och kakor samt hemmagjord lingonsylt. Kakorna som såldes hade jag och miniscouterna (plus lite fler ledare förstås) gjort vilket var mycket uppskattat av mammor, pappor, mor-och farföräldrar. Hade lite växlande sällskap där i form av miniscouter, men det är bara roligt. Allting gick åt, såväl sylt som kakor.

Emma stod bland annat på ett ställe som heter Peka rätt. Man pekar med en pinne på olika lappar och vinner eller inte vinner beroende på vad det står på baksidan av lapparna, detta gjorde hon mycket bra och var riktigt stolt.

Adam satt och sålde lotter till ett leksakslotteri. Dom lotterna gick som smör i solsken. Det brukar vara bland de mest populära stånden oftast, det och chokladhjulet. Han och en kille till ifrån hans patrull satt där hela tiden mer eller mindre i alla fall. Tog lite springa-runt-pauser förstås vilket de måste få göra.

Älsklingen min stod där ute i regnet och blåsten för att steka hamburgare och lägga ihop dom. De hade visst sålt nästan 200 burgare. Kul. Han hade lite ont i ryggen sen, men det gick över när vi han hade duschat varmt.

När detta var över så var det bara hem o göra sig iordning inför nästa drabbning. Lille Jespers dop. Fick vara fotograf åt syrran vilket bara är roligt tycker jag. Han var så otroligt duktig, vart inte ledsen ett dugg när prästen blötte ner honom, inte heller under sångerna eller så heller.
Carina och Lasse hade valt helt underbara sånger till dopet, det var nog en del ögon som inte var helt torra under dopet. Efter det sen så var det fika hemma hos dom. Tack för allt du gjorde till Emma. Det uppskattas otroligt mycket.
Hoppas att ni fick lite lugn och ro sen på kvällen, det var ni väl värda.

Idag så vart det scoutinvigningsdax nere i kyrkan. Så vi var där också självklart. Emma var så stolt när hon fick sin scarfs och märke, jag fick order om att sy fast det inatt, vilket jag självklart har gjort till henne. Det är ju scouterna imorgon. Efteråt så var det fika, lite strul med Emmas fika, tyvärr alldeles för vanligt. Men det ordnade sig efter ett tag, efter en hel del tjat ifrån våran sida. Men det SKA bara funka på ett sånt ställe tycker jag.

Spel och mys blev det sen hemma, samt lite sömn för min egen del då man jobbar inatt. Ute smattrar regnet riktigt rejält, då är det skönt att sitta här inne och jobba, slippa vara ute och frysa.

Lugnet sänker sig

Ja för en kort stund i alla fall. Barnen skickade jag ut en sväng. Leka av sig lite
av sitt spring som de har i benen. Snön är ju härlig då man kan göra så otroligt
mycket med den, det är ju bara fantasin som sätter gränserna. Härligt.

Känner mig lite som en taxi idag. Först hämtade jag Emma och hennes kompis,
efter en timme så var det dax att hämta Adam på skolan, han har långdag på
torsdagar. Lovade visst i ett svagt ögonblick att jag skulle hämta gubben också,
så snart är det dax att hoppa ner till bilen igen o sätta sig för att hämta hem älsklingen
vilket jag gör så gärna, det är inte det. Men ibland blir det lite farande.

Ska följa med Ewa till ett eventuellt städ- eller spaparty. Ska bli intressant och se
vad det blir för något. Skulle vara skönt med ett litet spaparty. Men kul att bara komma
iväg lite, säger jag som var iväg igår också.... Ja ja....

Nä man skall väl ta och frysa in muffins och chokladbollarna.

Stolt och bekymrad mamma

Ja det vart ju som sagt två omgångar med utvecklingssamtal idag. Adam var ju först ut
och där händer det ju lite saker. Dyslexiansvarig är inkopplad och hon ringde mig innan
och vi kom överens om att vi avvaktar tills att ITPA är gjord. Han har kompisar hela
tiden i skolan, på rasterna, i klassrummet, aldrig några bekymmer eller "tjurigheter"
när det gäller att jobba med olika uppgifter. Det är alltid gott att höra när det går
bra för barnen oavsett om det är stora eller små saker.

Sen var det ju dax för "lilla" Emma. Det var enbart plus i kanten för henne. Istället
för att hon ligger på vanlig nivå så ligger hon snäppet över. Hon kommer att få lite
svårare uppgifter i både matte och i svenskan, lite svårare böcker i läxan just så
att man håller hennes intresse uppe så att hon inte tappar det. Hon fungerar i gruppen,
har kompisar omkring sig, hjälper gärna till när det är något. Ja det var bara gott
att sägas om henne. Det hon skulle tänka på bara var att inte tvivla på sina kunskaper.

Så det är en stolt mamma som stoppade sin små troll i säng ikväll. Två små troll
som är fulla av spratt, bus och glädje. De är vår stora glädje i livet.

Ont det gör ont, men det går..

Ja det är ju klart att det går, allt går, bara man ger sig sjutton på det hela,

vilket jag gör. Var nere och tränade igår i 2 timmar, var så otroligt skönt, men

det är ju så, vill man bli fin så får man lida pin, sånt är livet. Idag har jag

sån hiskelig träningsvärk i låren, dålig stretching sa en kompis, hmm, kanske

eller så kanske det beror på att det var ett tag sen man tränade så ordentligt.

Ja ja, hur som haver så känns det idag. Men imorgon är det bara på det igen.

Idag så har det varit utvecklingssamtal som har tagit mest av dagens planering,

först ut var Adam på morgonen, inget nytt blev sagt, men däremot så var vi

överens om att gå vidare med vissa tester på honom för att utesluta eller

upptäcka vissa saker, man hoppas ju självklart på att utesluta, men det återstår

att se som sagt. Känns skönt att man är på samma våglängd som hans klasslärare.

Hon känner ju honom bäst (i skolans värld) då hon har följt denna klassen sen de

började förskoleklassen vilket känns mycket tryggt. Hon känner barnen och

barnen känner henne och är trygga med henne.

Nu snart är det dax för Emmas utvecklingssamtal, hennes första riktiga eller vad

man skall säga. Kändes inte så där jätteinarbetat förra året. De hade bara känt

barnen nån månad innan de började med utvecklingssamtal, men men.

Ska bli mycket intressant och se om hennes lärare har samma uppfattning

om henne som vi har. Och även om de ser samma bekymmer i klassen som vi ser.

Barnen kom in efter att ha varit ute ett par timmar efter skolan, helt rödrosiga om

kinderna båda två, härlig syn. Efter att de hade varit inne en liten stund så kommer

de båda två:

-Mamma, mamma, får vi baka chokladbollar..

Vad svarar man som mamma:

-Självklart, köket är erat.

Ut for de, letade upp recept och började baka, med Emmas havregryn så att

även hon skulle kunna äta dom. Det tog inte så lång stund innan de var färdiga

och satt och smaskade på varsina bollar. Goa ungar.

Själv så har jag gjort glutenfria Schackrutor, har bara gjort degen än så länge och lagt

den i kylen så den skulle stelna lite. När vi kommer hem sen så ska jag baka ut dom.

79 år gamla brev

Höll på och städa här hemma, ja roligt är det ju inte, men ett nödvändigt ont. Men mitt i städande hittar jag gamla brev, ja jag visst att jag hade dom, men inte direkt var. Men hittade dom nu så sagt. Satt och läste dom lite, visste att det var brev ifrån morfar till mormor. Men mitt ibland alla dessa så hittar jag brev som är ifrån min gammelmormor till mormor.

Tårarna började rinna när man läser dom, inser och känner att jag saknar mormor och morfar nåt så otroligt mycket. Vissa gånger kommer det över en mer än annars. Idag var det ju en sådan dag. Morfars glada leende, busigheter, skratt. Mormors goda mat, glada leende och små spratt som hon gjorde emellanåt, men oftast så stod morfar för dessa bus.

Kan än idag känna doften ibland ifrån deras kök, eller när man kom dit och mormor hade baka mandelkubb, mycket speciell doft spred sig då i hela huset. Källaren, morfars plats där han oftast fick vara ifred..*ler*... Pannan med sin speciella doft. Vinden, den mörka, där det inte fanns någon lampa som lyste upp hela delen utan bara en liten liten bit.

Ja många minnen har jag ifrån den tiden när dom levde. Morfar har varit död i 11 år nu, mormor i snart 3 år. Men det känns som mycket längre tid. Skrev en fin dikt (ja enligt mig i alla fall) till mormors begravning, det gjorde även min syster men det var riktigt jobbigt att läsa upp den vid det tillfället. Har den fortfarande kvar, vilket känns bra.

Har en speciell bok där jag har skrivit in de dikter som är mycket speciella för mig. Det har blivit ett par stycken på både gott och ont. Ett par är skrivna när det är någon har gått bort, ett par är skrivna av några andra anledningar.

Skriver både mycket och gärna vid olika tillfällen i livet när det är svårt

att få fram sina känslor. Lättare att skriva än att prata.

Mitt i natten tankar.

Ja vissa nätter så tänker man mer än andra. Har väl mycket just nu uppe i maskineriet, vad vet jag, men just nu snurrar det en massa.

Hasse och jag pratade om julen igår igen, julafton och juldagen är inbokade och klara och dom två dagarna känns otroligt roliga och spännande. Lugn och ro, det är det jag vill ska avspegla sig i våra jular numera och det verkar som om det kan tänkas infrias nu från och med i år. Kvar är ju annandag, men vi kom på en kanonlösning, men sen återstår det ju att se om det emottages på samma sätt som vi känner. Ska bli mycket intressant att se denna reaktionen hos en del. Men det är bara som så att det är vår tid nu att ta lite plats, funkar inte att hunsa runt med oss längre.

Vet att man inte kan gå över lik för att få det som man vill, men å andra sidan så har ju andra gjort det förr och lyckats komma undan med det genom en hel drös olika skäl. Men som sagt, det viktigaste för vår familj numera är lugn och ro. När till och med barnen efterfrågar det så känns det än mer viktigt för vår del att infria det löftet till barnen. Julen är ju mer eller mindre barnens högtid, lugnets högtid, tid för eftertänksamhet, tid för att varva ner. Denna hysterin som råder över julen med diverse klappar, den ena dyrare än den andra, nä det är inte vår grej. Självklart ger vi våra barn julklappar, men definitivt inte i överflöd, vad vinner de på det?? Kärlek kan inte nu och aldrig sen heller köpas för pengar. Barnens kärlek förtjänas genom respekt för dom.

Det finns säkert de som läser detta som bara sitter och gapar, eller som dumförklarar mig, men det bjuder jag på i så fall. Ärligt talat så bekommer det mig inte längre vad andra tycker och tänker om mig. Jag är som jag är och det tänker jag inte ändra på bara för att någon annan tycker att jag borde det. Nä, den tiden är förbi med råge.

De som betyder något för mig idag är min familj och våra underbara nära vänner som man dela glädje och sorg med, som finns där även om man har en skitdag, som peppar en, som skrattar med en. De som betyder detta för mig vet vilka dom är och behöver inte hela tiden bekräftelse på detta. Det är sann vänskap och kärlek för mig. Vänskap för mig ska vara kravlös, från bådas håll självklart.

Jag har under livets gång både förlorat men å andra sidan också fått nya härliga vänner på vägen, från olika stigar har de slagit följe med mig på livets gång. Jag uppskattar deras vänskap otroligt mycket vilket de också vet. (psst: säg till annars..... psst haha)

Att delge sig av sitt liv har aldrig varit en självklarhet för min del. Det skulle alltid hållas tyst om allt som hände hemma, gud förbjude att någon utomstående fick veta vad som hände innan våra väggar. Har tagit många år, många svek, mycket förtroende för mig att kunna öppna mig för folk. Ja det är ju inte så att jag går fram till första bästa och delger mitt liv, är fortfarande till viss del avvaktande och försöker läsa av de som kommer på min stig. Längesen som jag vart sviken av någon nu vilket känns underbart. Det är ett mycket litet antal som vet precis ALLT om mig och min familj, hmm det lät ju som om vi har en massa hemligheter, men nej det har vi inte, men det jag syftar på är det som hänt innan. Men som sagt, det är ett par stycken som har följt min väg, som jag har kunnat prata med, gråta ut emot deras axel, bolla mina tusen miljoner tankar och oftast kunnat reda ut ett och annat. De är guld värda dessa vänner. Att de är kvar vid min sida än idag är för mig en stor gåta, men jag är tacksam,

Fabriksåterställning

Hur kul det nu var så var det nödvändigt för nu funkar datorn kanon igen, vilket underlättar en hel del faktiskt, datorn är bra mycket snabbare nu. Så tradigt med sega datorer. Ska göra detsamma med gubbens dator imorgon sen för att få lite fart på den också.

Helgen är till ända, en helt ok helg med en hel del inslag dock, men men. I lördags så smällde Hasse med sin lilla R5-a. Så träligt, men huvudsaken är ju att han och den andre föraren klarade sig. Det vart ju bara plåtskador, men ändå. Man fick ju hjärtat i halsgropen när han ringer och meddelar att han har råkat ut för en olycka, så snabbt har jag aldrig varit nere i bilen och kört ut dit. Barnen hängde ju självklart på också. Tog en sväng in till akuten sen dessutom i och med att han fick ju ont i ryggen strax efteråt. Misstänkte ju starkt att det var musklerna som hade fått smällen, vilket också röntgen visade. Men ändå skönt att de kollade igenom och lyssnade på honom istället för att bara dissa och så som många läkare tyvärr gör lite alltför lätt emellanåt.
Barnen fick vara hos Ewa under tiden, hur kul är det för dom att sitta på akuten och uggla, det har de tyvärr fått göra alldeles för många gånger under deras korta liv. Man uppskattar sina vänner som ställer upp i tid och otid, självklart gör man ju samma sak tillbaka när det behövs. Livet består ju mycket av att ge och ta.

Söndagen tog vi det bara lugnt mest hela dagen. Bara var. Sen på kvällen så vart vi hembjudna till Jennie och Thomas på tacokväll. Barnen hade ju klätt ut sig förstås och tyckte då att även Hasse och jag skulle göra det. Sagt och gjort. Vi blev två clowner tillsammans med en häxa och ett skelett. Men det blev ett gott skratt när vi ringde på deras dörr självklart. Hade det mycket roligt och var inte hemma förrän kl 1 inatt. Men vad gör väl det när man är ledig, både de och vi var lediga idag. Men visst, jag kan inte neka till att det kändes lite konstigt idag att det skulle vara måndag, nä det kändes mer som en söndag. Haha.

Sonen vaknade genomförkyld idag och utvecklade feber under dagen samt ont i halsen. Lider verkligen med honom. Är ju aldrig roligt att vara sjuk, än mindre när man är ledig ifrån skolan, det kommer man ju ihåg själv från förr i tiden när man hade lov. Men det är ju bara att hoppas att det inte blir långvarigt för honom. Man får göra så bra det bara går nu hemma istället med spela spel och mysa. Allt går ju, det är ju bara vad man gör det till. Finns ju mycket man kan pyssla med hemma, det gäller bara att hitta sakerna.

Ville bara passa på att tacka er som stöttade med tankar och ord förra veckan när jag var riktigt nere. Guld värda är ni ska ni veta.

Söndagsmys

Klockan är vriden tillbaka en timme. Klockan är med andra 7 när barnen kommer och och säger godmorgon. Men vad annat kan man göra än att självklart säga godmorgon och mysa lite tillsammans med dom.
Jag och gubben låg kvar en stund till, hörde hur barnen grejade ute i köket, men lät som hållas. Efter en stund så kommer de in med en bricka med goda mackor på till allihopa, skrivna små söta saker så som hjärtan och våra initialer på Hasses och mina mackor med marmelad. Sen hade de gjort obóy och lagt lite grädde på. Servetter på brickan. Mys på hög nivå när de gör sånt här för deras gamla föräldrar...

De är fulla av sprallighet båda två. Mycket bus, mys och spratt i sängen innan det var dax att gå upp. Har inget planerat på dagen förräns ikväll då vi ska hem till goa vänner och äta lite gott och umgås. Ska bara ta dagen som den kommer.

Gick på stan en sväng igår, tyvärr var det totalt dött, jag hoppas för stadens skull att det var lite mer liv och rörelse på förmiddagen då det var Shoppinglördag igår i stan. Var inne i en affär som heter Blåfuran och började prata med försäljaren. Vi kom in på ämnet med gamla traditioner och att de försvinner mer och mer.
Så som att stöpa ljus, göra korv, göra pyssel hela familjen. Det finns säkerligen de som fortfarande gör detta, men jag känner med min generation att man har tappat detta vilket är jättesynd. Bestämde lite löst med henne i affären att vi skulle försöka dra ihop något sånt till nästa år, lite olika stationer med pyssel, bland annat stöpa ljus. Tycker detta är så viktigt för barnen att få uppleva, för det är ju ändå en mysig upplevelse. Men för att de inte ska tröttna så får man nog ha lite andra delar också som de kan pyssla med emellanåt när ljusen torkar. Jag hoppas innerligt att detta går att genomföra nästa år. Ska bli spännande att dra i det och planera. Planera är ju roligt.
Att få ha en riktigt gammeldags jul är något som jag skulle vilja uppleva. Barnen i Bullerbyn tex.

Nähä om man skulle ta tag i dagen. Ta tag i bara-vara-dagen...

Välkommen hem

Ja detta är två ord som kan betyda så mycket för så många personer där ute. Det lilla barnet som kommer hem från skolan, det vuxna barnet som är hemma på en vanlig söndagsmiddag, den vännen som är inbjuden av en annan vän på en middag eller enkel fika. Tänk att aldrig får höra dessa ord, att aldrig få känna dig välkommen hem. Aldrig få känna att du hör hemma någonstans eller att du inte betyder något för någon. Det måste vara en hemsk känsla

http://www.youtube.com/watch?v=x9muVloKw3M

Att sitta och lyssna på denna låten får mig att känna än mer för dessa utsatta personer som har denna känslan inom sig, att inte tillhöra någonstans, osäkerheten. Har ju varit i den sitsen till viss del innan, idag är jag där absolut inte längre vilket är helt underbart. Jag har ett hem att gå till, där jag känner mig välkommen, där mina vänner är välkomna närsom, dörren är alltid öppen brukar jag säga. Barnens kompisar är alltid välkomna, något som jag själv inte fick uppleva. Var alltid tvungen att "kolla av läget" hemma innan jag kunde ta hem någon. Var det en bra dag, eller var det en dålig dag.

Mycket av dessa tankar kommer upp nu av den anledning att vi går emot julen. En tid av en otrolig spänning, glädje och förväntan. Men de som inte känner likadant, de som upplever denna högtid som en otroligt jobbig tid, ångest, ensamhet, bitterhet, aggresivitet. Ja känslorna är många, men det är lätt att glömma det jobbiga, eller om det är som så att man vill inte se dom utan att man väljer bort det. Men vi är människor allihopa och alla borde få känna denna glädjen, värmen.
Ja jag vet, jag har förändrat min syn på det hela, bortser det ytliga, går mer in på djupet. Julen för mig handlar absolut INTE om klappar i mängder, mat i överflöd mm mm utan det handlar om närhet tillsammans med de som betyder mest för mig, min familj. Att få vara tillsammans utan att känna en massa måsten, bara ta dagen som den kommer. Denna hysterin som det är kring klappar, barnen som jämför, har du inte fått det senaste spelet, den senaste skinnjackan. Vad är det vi lär våra barn??? Vad är det för grund vi lägger?

Mina barn har gått från en period i livet då de fick allt de pekade på, deras kärlek blev köpt genom saker, belönade med saker, till att få en helt annan del i livet som innebär att man inte får allt man pekar på, att man faktiskt får spara ihop till olika saker i livet, att deras kärlek inte kan köpas.
Det första var det varken jag eller Hasse som stod för utan en sk mamma som är borta från mitt liv numera och även barnens liv. Kanske låter hårt men det var det bästa beslut jag någonsin har tagit. Det rika liv jag, älsklingen och våra härliga barn har idag går inte att jämföra med det vi levde i innan. Aldrig att jag vill eller kommer att gå tillbaka till det igen. Inte en chans. Den andra biten är det som jag och gubben håller på och lägger grund nu för barnen. Lite tufft för en då 7 och 4-åring att förstå varför det blev så helt plötsligt. Idag vet sonen (10 år) till en mycket liten del varför jag bröt. Dottern (7 år) vet knappt inget, hon är för liten för att få veta ännu anser vi, kanske är det fel, kanske är det rätt. Det får tiden utvisa.

Men gör mig en tjänst, tänk steget utanför det trygga du har runt om dig. Alla har inte den tryggheten.

Spökar eller inte

Ja det är en liten fråga som jag och gubben bollar emellanåt. Något eller någon är det som är här och hälsa på emellanåt i alla fall. Det är inget som skrämmer oss och definitivt inte barnen. Det är någon som går in genom dörren, som går i hallen emellanåt, någon har suttit i fotöljen i stora rummet.

Jag tycker sånt här är lite häftigt, så länge de inte gör oss något ont eller ger oss obehag. Men å andra sidan så kanske det är vi som stör dom/henne/honom i och med flytten, vem vet. Fast det verkar inte som om de har något emot oss ännu, så vi sköter nog oss. *ler*

Det tog ett tag innan vi märkte av det. Tog upp det med Hasse en dag varpå han bekräftade mina tankar, kändes ju riktigt skönt.

Vi har ju haft påhälsning innan, både där vi bodde innan men även i första huset vi hade, vart ganska så övertygad om att det var min morfar som var och hälsade på en sväng, eller rättare sagt två gånger faktiskt.

Ja en del av er har säkert redan slutat läsa, eller dömt ut mig med tanke på vad jag har skrivit, men det kanske finns någon mer där ute som är lite intresserad av detta som jag/vi är. Eller rättare sagt, tycker det är lite spännande.

Knepigt det där med vänskap

Hur man den ena dagen kan vara vänner och så bara för att i nästa andetag

stå utanför den gruppen?? Det berör mig inte så mycket direkt, men jag kan

inte annat än förundras över det hela. Är man inte fin nog, tillräckligt häftig,

har man fel syn på livet?? Ja man kan verkligen sitta och fundera över detta.

Men nä, det hoppar vi över. Det bara slog mig nu när jag läste lite på ett

annat ställe på nätet.

Jag har mina nära vänner och dom känner jag mig trygg med, de andra var/är

bara väldigt ytliga visade det ju sig allt eftersom tiden gick. Tur att man inte

är som person att man öppnar sig för vem som, hur som, utan att man försöker

att läsa av personerna som man träffar...

Bara ett litet kort inlägg.

Promenader = livslust

Att få ha möjligheten att kunna ut och gå mer eller mindre precis när man vill,
det är ett stort privilegium anser ju jag. Det finns så många där ute som inte kan
gå ut när de vill av många olika anledningar tyvärr.
Att kunna gå ut i detta underbara väder som verkligen har varit idag samt kunna
rensa tankarna, komma på en massa svar, eller inte, eller bara gå och njuta.
Njuta av den sköna höstluften, solen som skiner från en klarblå himmel,
kylan som biter i kinderna lite. Har gått med ett leende på läpparna nästan
hela dagen. Gick och sparkade ibland löven som låg på marken, gröna, gula,
röda, orangea... Ja alla möjliga färger låg det på marken.
Hittade lite olika stora och små löv som bara låg där och ropade på mig. Hasse
blir väl snart knäpp på mitt samlande av löv... Men jag tycker det är så mysigt.

Nu ikväll så kom Hasses jobbarkompis med ca 4 liter nyplockade kantareller,
så jag har suttit och rensat dom nu, lagt undan tills ikväll och imorgon, resten
fick hoppa in i frysen. Blev så otroligt glad över dessa godheter, vet inte var eller
hur man skall hitta dom i skogen, så man tar ju tacksamt emot dom när man får.

Vänner. Ja det är ett namn på människor som kommer i vår väg. Vissa stannar
enbart en kort stund, andra lite längre men går sen. Men så finns det ett par
stycken som verkligen stannar kvar. Dessa håller jag gärna lite hårdare i än
de andra vännerna. Hellre få men nära än många ytliga vänner. .
De äkta vännerna kan man dela glädje och sorg med, ja precis allt här i livet.
Jag har ett par stycken av dessa vänner och uppskattar deras vänskap otroligt
mycket vilket de får höra då och då. För man får ju inte glömma att visa samma
sak tillbaka. Det är ju ett ge och ta, inte bara ta. Ni vet vilka ni är.

Nu blir det mystid tillsammans med älsklingen. Barnen sover gott i sina sängar.

Gokväll på er.

Hjälp med ståndet....

Har alltid gillat Ica´s reklam, och gör så även denna gången med ståndet. Komiken
som är hela tiden ligger inte så högt, men det är nog med det som dom säljer
också för den delen.

Hade ju syjunta hemma i onsdags, jag och Ewa och
tack vare Ewa så har jag lärt mig att virka lite mer nu. Kunde "bara" göra Åremössa
innan, men nu så kör jag på mormorsrutor. Gjorde en mössa till Emmas docka
som hon hämtade här på jobbet innan, blev riktigt glad och hon ville ha fler...*ler*
Var nere och köpte lite nytt garn idag och en mindre virknål, men sen visade det
sig att svärmor har en hel del där hemma som jag gärna fick, så älsklingen var ute
och hämtade dom innan, så nu har jag ingen anledning till att inte virka. Kul är det
också samt ett tidsfördriv vilket underlättar i jobbet, speciellt när jag kör nätterna.
Det kan ju bli lite drygt ibland nattetid om det är lugnt och så.

Imorgon är det en fullspäckad dag. När jag har slutat så blir det en sväng upp till
pappa, sen hem, Emma ska på pannkaksdisco, efter det så är det ju nästan kväll,
ja inte riktigt men det är inte mycket kvar av dagen..haha.. Men det är roligt när
det händer saker och ting om helgerna.

Lycklig av själva livet

Ja precis vad överskriften säger så är och blir jag lycklig av själva livet i sig.

Numera så behövs det inte en massa grejer eller planerande för att

man ska bli lycklig, nä det räcker med att solen skiner, att man får en

godmorgonpuss av gubben.

Lycklig, det är ett ord som smakar härligt.

Såg i affären härom veckan att Allers Julmagasin hade kommit ut.

Hmm försökte att få dit en bild här, men det ville sig inte. Men

jag tror nog att ni vet vilken tidning som jag menar.

I vilket fall som helst så fick den följa med hem idag.

Har inte börjat att titta i den ännu, det får bli ikväll sen till

en god kopp the.

Emma hade med sig en kompis hem idag och vi hade planer

på att vi skulle göra lite örhänge idag så vi hamnade på Vardagslyx

och köpte med oss lite pyssel hem, det följde också med

två diadem som tjejerna har dekorerat så fint så. Båda två är

riktigt pyssliga av sig vilket jag tycker är roligt i sig.

Ikväll blir det mys med familjen, ja när väl Adam har kommit hem

och när Emma och Meja har lekt färdig, det vet man ju aldrig när det

bli.. Men det blir när det blir. Är barnen glada så är jag glad.

I helgen så blir det jobbardygn lördag-söndag varav resten av

familjen kommer att få mysa och roa sig själva vilket

inte brukar vara några som helst problem.

På söndag så är det kalas för Emmas del och

sen ska vi ta en tur upp till pappa en sväng och hälsa på.

Livet i övrigt är bara helt härligt. Det flyter på som aldrig förr.

Har mycket tankar och ideér om livets innehåll, men vi får

väl se vilken väg det kommer att ta. Ett steg är ju redan taget

och inbokat vilket känns superspännande. Men mötet i torsdag

gav mig lite andra ideér om olika saker, men som sagt vi får se.

Var och hämtade mina efterlängtade ringar idag, äntligen

sitter de på fingret igen. Precis där de ska sitta. Inte klokt

vad mycket mindre fingrar man har numera.

Gick ifrån en storlek på 20,5 ner till 17 1/4, så han

fick förminska 7 mm på varje ring, det är ganska så mycket.

Men nu sitter de där, glänser så fint så och jag är lycklig.

Tandställning....

Ja dit har vi nog kommit nu verkar det som. Har ju bara tagit 5 år av tjat, ifrågasättande
ifrån våran sida. Vi såg ju redan ifrån början när hans permanenta tänder kom upp att
det kommer aldrig att funka. Jodå sa tandläkaren varje år, det kommer att rätta till sig.
Men nä, det har inte rättat till sig, det är trångt och det sitter tänder lite innanför varandra.

Igår så var jag med honom hos tandläkaren och vi gjorde avtryck av både över och
underkäken. I december ska vi upp på visning till Folktandvården, men "våran"
tandläkare och sköterska följer också med upp vilket kändes skönt. Gillar inte
Folktandvården så mycket. Men där står vi nu. Det blir troligtvis inte räls,
vilket han är riktigt glad för, det ville han absolut inte ha. Adam berättade det sen
att det var 3 stycken i klassen som nyligen har fått tandställning vilket kändes skönt
att han inte är ensam om det hela.

Nu så har man gjort sista vaken natten för denna veckan. Dock har jag ett möte idag
som ligger mellan 9-15, känns ju så där inspirerande, men det tillhör jobbet och då
tycker jag att det är viktigt att gå, oavsett vad jag tycker om själva mötet. Men allt
går ju. Behöver inte gå då jag har haft natten, men tycker ändå att man ska göra det.
Hade det varit som igår istället så hade jag inte gått, men nu vakar jag ju av, så då
spelar det ingen roll. Men jag kan nog lätt garantera att jag kommer att somna ovaggag
ikväll när Ewa har gått hem....

Ja Ewa kommer i eftermiddag/kväll på syjunta. Vi bestämde att vi kör själva då det
inte var någon uppslutning på det hela när jag försökte dra igång det efter sommaren.
Men nu så ska vi köra igång vi två. Ska bli riktigt roligt.

Frosten ligger vit

på taken, endast tomten är vaken, eller nä, det stämmer ju inte direkt,

Jag är ju vaken också, i alla fall en timme till. Sen blir det hem och sova.

Tänkte att jag skulle visa lite bilder ifrån gårdagens promenad.

Ingsbergssjön i morgonsolens strålar, samt del av Stadsparken som omger Ingsbergssjön.

Ny vecka ännu en gång.

Ja tiden den bara rinner iväg, det är knappt att man hinner med. Bra
att stanna upp lite då och då för att njuta av livet just nu, inte det som
komma ska, inte det som har varit utan här och nu.

Tog på mig kläderna innan och gick ut för att gå en runda. Tänkte först
inte gå så långt, kanske ett par varv runt sjön. Men det var så, ja det är
det fortfarande, otroligt skönt ute. Solen sken ifrån en klarblå himmel, frosten
bet sig kvar i gräset och på bladen, riktigt hög höstluft. En sån som man bara
kan njuta av, inte tycka illa om.
Det är så skönt på så många olika sätt att ta dessa rundor. Rensa skallen, kanske
få rätt på sina tankar och funderingar, kanske få eller hitta några eventuella svar
någonstans mitt i allt. Det gör gott för både kropp och själ att gå promenader. Idag
så känner jag att jag knappt kan vara utan dom, har svårt att tänka tillbaka
till förr när jag knappt rörde på mig, än mindre några längre sträckor. Nä jag är
så glad för att jag har fått denna möjligheten att få ändra på mitt liv, på mitt ätbeteende
och allt runt omkring maten. Idag har jag ett mer sunt beteende till mat. Mat är INTE
till för att trösta, mat kan aldrig ta en människas plats och ge den bekräftelse som en människa
kan ge. Det är många där ute som har samma syn på mat som jag hade innan. Men det
går att förändra, jag lovar. Men man måste hitta de verkliga anledningarna till varför man
stoppar i sig det där onödiga??!! Men det går.

När jag var ute på min promenad så kom låten Lassie i mina lurar, har nog aldrig riktigt
LYSSNAT på den texten som jag fick tillfälle till att göra nu, det var många ord som var
väldigt slående emot min barndom, hur den var, hur jag mådde. Ja jag lyssnar otroligt mycket
på musik och då speciellt på texterna. Gubben kan bli lite knäpp på mig ibland, men vadå,
det är sån jag är. Märker på barnen, allra helst på Emma att hon har benägenheten att också
lyssna på själva texten, Adam gör det lite också, men inte alls lika mycket. Men det är roligt
tycker jag, för texterna fastnar hos dom båda.

Ny vecka, ny vecka, nya möjligheter och utmaningar.
Ta vara på dom.

Gnälla eller inte

Ja det är ju frågan. Men hur länge orkar man höra på gnäll som lyssnare?

Hur länge fixar man att vara den där stöttande personer?

Hur länge orkar man stå mitt emellan två personer?

Vad får man ut av att gnälla i tid och otid?

Det är ju alltid a time and place for everything.

Ja det finns många frågor men som vanligt väldigt få svar.

Fast å andra sidan så är det väl jag som sitter påen del av svaren, det

gäller bara att hitta dessa svar någonstans inom mig.

Att jobba vissa dagar ger mig tid att reflektera, att fundera, att längta

ja det ger mig tid till en hel del, till både för och nackdel. Fördel idag är

ju att jag analyserar ju inte sönder och samman allting utan låter en del

saker vara för vad det är. Det är en ganska så stor bedrift av mig

om jag får säga det själv.

De som känner mig kan nog hålla med mig lite där tror jag nog..*ler*

Den största känslan när jag jobbar är längtan och saknaden efter gubben och barnen.

Men å andra sidan så tar men igen det och gärna lite till när

man väl hittar tid tillsammans med dom.

Om 4 veckor så kommer det vara en familjevecka för oss. Bara vara nästan

hela veckan. Sen blir det en liten tripp norrut till goa vänner

på helgen. Ska bli kul att träffas igen. Alldeles för länge sedan som

det alltid blir. Men vadå. Vi har ju vårat och dom har ju sitt. Inte alltid lätt

att få ihop det att träffas då. Men man gör så gott man kan.

Helgen har kommit

för att stanna dessa dagar även denna gången. Denna helgen är helt fullspäckad
med aktiviteter, men som vanligt är det bara roligheter.
Ska strax fara och hämta barnen ifrån skolan, passa på att mysa lite med dom innan
det är dax för mig att cykla iväg till jobbet. Kör tills imorgon.

Emma har badkalas imorgon vilket hon ser fram emot jättemycket, den tösen
älskar att bada, simma och hoppa. Paketet är redan färdigt, hon ska bara göra
ett kort till kompisen.
På kvällen blir det 40-års fest för en kompis. Lovade att ta med lite mat till Emma,
makaroner och bröd, men fika, eller rättare sagt, en liten tårta har de fixat åt henne.
Men sen är det ju det här med present, det är ju alltid lika svårt tycker ju jag. Men
man hittar väl alltid på nåt kul.
Hon kom häromdagen och hämtade sonen, och frågade bara så där:
-Har inte du spelat trumpet innan??
-Jo, svarade jag utan att tänka mig för......
Mer sa hon inte, hur mycket jag än tjatade. haha. Ja ja vi får väl se vad som händer
imorgon kväll. Lite spännande är det allt.
På söndag blir det jobb också, men vad gör man när man byter pass för att kunna
gå på fester. Det är inte annat. Bara gilla läget och se glad ut.

Nähä skall väl ta tag i dagen här nu och fixa lite innan mina små älsklingar kommer hem.

Knepigt tillfredsställande

Jag förstår mig inte riktigt på folk som bara måste bry sig, på fel sätt, lägga sig
i och bara vara irriterande?? Vad får de ut av det egentligen.
Är det tillfredsställande för dom på något sjukt sätt eller?? Jag ställer mig mycket
frågande till detta då det inte är ett dugg intressant för mig att agera på det sättet.
Men det är lätt att gnälla på andra men att glömma se om sitt eget först och främst.
Jag vet vad jag har för mjöl i påsen så att säga.

Men jag orkar inte lägga ner någon direkt energi på dessa personer, vill de gnälla
och vara allmänt jobbiga så får dom väl vara det då.

Ett barn i taget

Att var och ett av barnen får sin egentid tillsammans med båda föräldrarna
eller en förälder i taget tycker vi i våran familj är ganska så viktigt.
Slippa behöva vänta på sin tur, få full uppmärksamhet hela tiden. Jag myser
riktigt mycket av de stunderna som infinner sig ibland.
Idag är det Emma och jag. Adam följde med en kompis hem efter skolan
och skulle vara med honom ett par timmar. Emma och jag har bänkat oss
i var sin del av soffan och kollar på Det regnar köttbullar. Ibland så pysslar vi,bakar, leker, är ute, det är ju lite olika från gång
till gång. Men jag tror nog att lilltösen är lite trött också (eller är det för att jag är trött..haha)
Men det är skönt att bara vara lite.

Sista vaccinationen

Det var en nervös son som gick in i sköterskans rum, satte sig ner

och munnen gick i ett (så lik sin mamma vid nervositet)

Sköterskan förklarade och allt gick kanon.

En mäkta stolt grabb var det som gick ut genom dörren sen.

Han brukar nästan svimma de gånger det är sprutor inblandat

så han tog det lugnt, fick lite att dricka efteråt också.

Men det vart ingen sådan känsla alls hos honom.

Borde egentligen sova nu, men så här är det ju när något kommer

emellan, då har i alla fall jag svårt att kunna sova.

Men när man har vakat av så funkar det ju att inte sova så

mycket.

Funderade ett tag på att åka ut till Lövhult

och gå milen men nä, jag passade på att inta soffan istället, vila

är ju ganska så viktigt också ibland har jag hört...*ler'

Varit en fullspäckad dag

Ja det kan man lugnt säga att det har idag. Ändå så valde jag bort

en sak då jag kände att jag var tvungen att sova ikväll. Sov inte så

bra i förmiddags, vaknade lite då och då. Somnade visserligen om igen

lika snabbt, men ändå.

Emma har varit och dansat idag, lika roligt fortfarande enligt henne

själv. Hon försökte lära mig att dansa igår. Spelade dum och förstod

INGENTING, hon skrattade så hon kiknade. Du är ju hopplös att

lära dig dansa. Går inte. Och så skrattade hon. Goa lilla unge.


Pratade med hennes lärare idag angåendet hennes läxor. Det går

som ett rinnande vatten för henne, men lite för lätt känns det som. Frågade

läraren om hon kände samma sak vilket hon gjorde. Så på onsdag så ska hon få

en liten svårare bok i läxa. Berättade det för Emma idag, och hon jublade,

sprang runt där hemma, YES YES YES YES.... Hmm kommer inte ihåg att

jag blev så glad över att få svårare läxa, men det är ju bra att hon är så

engagerad. Bara hoppas att det håller i sig också.



Inatt är det sista vaken natten denna veckan, ja på jobb i alla fall.
Till helgen är det journätter som gäller...

Till min älskling

Det är du och jag. Ingen annan. Jag älskar dig.

Tillägnat

Denna första sång är tillägnad en otrolig vän som är mycket stark i sig själv.

Astrid Lindgren

Ja som många andra med mig så har ni säkert läst Astrid Lindgrens många böcker

* Emil i Lönneberga
* Pippi Långstrump
* Bröderna Lejonhjärta
* Alla vi barn i Bullerbyn

Ja jag kan ju fortsätta skriva namnen på böckerna här, men jag tror nog ni
förstår vad jag menar..*ler*
Jag har både läst dom när jag var liten och numera för mina egna barn. Men när
man tänker efter lite vad dessa böcker innehåller så är de ju inte så värst barnvänliga
eller pedagogiska.

Pippi bakar pepparkakor på golvet och lyfter poliser
Emil lär Ida att svära plus en massa andra hyss
Bröderna Lejonhjärta är ganska grym i sig
Hmm Alla vi barn i Bullerbyn, finns väl kanske inget direkt
elakt i sig, nä, inte direkt vad jag kan komma på i alla fall. Ja Näcken kanske
man kan säga nåt om.
Lisabeth pillar in en ärta i näsan, Madicken hoppar från taket med paraply
Lotta på Bråkmakargatan klipper sönder sin tröja och flyttar hemifrån.

Men i vilket fall som helst, likväl så läser man dessa böckerna för sina barn,
för vi tycker i alla fall att dom är riktigt mysiga och samtidigt lite busiga. Men visst
är det många andra barnprogram idag som man gärna bojkottar på grund av dess
innehåll, fast å andra sidan så är det mer de grövsta som vi tar bort hemma hos oss.

Hur gör ni andra där ute???

Första inlägget.

Att påbörja en ny blogg är alltid spännande. Är det någon som
kommer att läsa det jag skriver, skriver jag för någon annan
eller för min egen skull?
Här är det för min egen skull. Har ju under mina yngre dagar
skrivit mycket dagbok vilket var en ventil för mig då. Behöver inte
samma form av ventil idag, tack och lov, men ibland är
det bara roligt att skriva av sig.

Ja vad kommer jag då att skriva om här?? Livet i allmänhet,

roligheter, sorgligheter, tokigheter, tråkigheter.

Ja allt vad livet innehåller.

Följer du så kommer du få se vad som kommer att skrivas här..

http://www.youtube.com/watch?v=jl9IQFCtt5c