onsdag 3 november 2010

Mitt i natten tankar.

Ja vissa nätter så tänker man mer än andra. Har väl mycket just nu uppe i maskineriet, vad vet jag, men just nu snurrar det en massa.

Hasse och jag pratade om julen igår igen, julafton och juldagen är inbokade och klara och dom två dagarna känns otroligt roliga och spännande. Lugn och ro, det är det jag vill ska avspegla sig i våra jular numera och det verkar som om det kan tänkas infrias nu från och med i år. Kvar är ju annandag, men vi kom på en kanonlösning, men sen återstår det ju att se om det emottages på samma sätt som vi känner. Ska bli mycket intressant att se denna reaktionen hos en del. Men det är bara som så att det är vår tid nu att ta lite plats, funkar inte att hunsa runt med oss längre.

Vet att man inte kan gå över lik för att få det som man vill, men å andra sidan så har ju andra gjort det förr och lyckats komma undan med det genom en hel drös olika skäl. Men som sagt, det viktigaste för vår familj numera är lugn och ro. När till och med barnen efterfrågar det så känns det än mer viktigt för vår del att infria det löftet till barnen. Julen är ju mer eller mindre barnens högtid, lugnets högtid, tid för eftertänksamhet, tid för att varva ner. Denna hysterin som råder över julen med diverse klappar, den ena dyrare än den andra, nä det är inte vår grej. Självklart ger vi våra barn julklappar, men definitivt inte i överflöd, vad vinner de på det?? Kärlek kan inte nu och aldrig sen heller köpas för pengar. Barnens kärlek förtjänas genom respekt för dom.

Det finns säkert de som läser detta som bara sitter och gapar, eller som dumförklarar mig, men det bjuder jag på i så fall. Ärligt talat så bekommer det mig inte längre vad andra tycker och tänker om mig. Jag är som jag är och det tänker jag inte ändra på bara för att någon annan tycker att jag borde det. Nä, den tiden är förbi med råge.

De som betyder något för mig idag är min familj och våra underbara nära vänner som man dela glädje och sorg med, som finns där även om man har en skitdag, som peppar en, som skrattar med en. De som betyder detta för mig vet vilka dom är och behöver inte hela tiden bekräftelse på detta. Det är sann vänskap och kärlek för mig. Vänskap för mig ska vara kravlös, från bådas håll självklart.

Jag har under livets gång både förlorat men å andra sidan också fått nya härliga vänner på vägen, från olika stigar har de slagit följe med mig på livets gång. Jag uppskattar deras vänskap otroligt mycket vilket de också vet. (psst: säg till annars..... psst haha)

Att delge sig av sitt liv har aldrig varit en självklarhet för min del. Det skulle alltid hållas tyst om allt som hände hemma, gud förbjude att någon utomstående fick veta vad som hände innan våra väggar. Har tagit många år, många svek, mycket förtroende för mig att kunna öppna mig för folk. Ja det är ju inte så att jag går fram till första bästa och delger mitt liv, är fortfarande till viss del avvaktande och försöker läsa av de som kommer på min stig. Längesen som jag vart sviken av någon nu vilket känns underbart. Det är ett mycket litet antal som vet precis ALLT om mig och min familj, hmm det lät ju som om vi har en massa hemligheter, men nej det har vi inte, men det jag syftar på är det som hänt innan. Men som sagt, det är ett par stycken som har följt min väg, som jag har kunnat prata med, gråta ut emot deras axel, bolla mina tusen miljoner tankar och oftast kunnat reda ut ett och annat. De är guld värda dessa vänner. Att de är kvar vid min sida än idag är för mig en stor gåta, men jag är tacksam,



1 kommentar:

  1. Vi är RUSKIGT lika i tankebanorna känner jag, kan ju bara instämma med det du skrivit.

    KRAM
    Carina

    SvaraRadera