Ja, hmm, en överskrift..

Gubbens telefon ringde innan när vi var på stan tillsammans. Det var svärfar. Svärmor är sämre och läkaren som hade ringt trodde inte att hon skulle klara dagen. Hämtade barnen, de ville följa med, och åkte direkt in till henne. Både svärfar och Hasses bröder kom en stund senare. Ja vad ska man säga. Har suttit palliativt ett ex antal gånger innan så man vet ju hur det kan fungera, men när det kommer så nära inpå en så är det långt ifrån samma sak.

Satt och pratade lugnt med svärmor, det verkade som om hon reagerade lite emellanåt med att "öppna" ögonen lite, men de är tomma.

Hon får ju morfin med täta mellanrum just för att hon inte ska ha ont. Det kan inte finnas värre än att ligga och ha ont men inte kunna förmedla det till någon. Vilket i sin tur kan bygga upp en sån ångest utan dess like tyvärr. Men nu har hon inte det tack och lov.



Efter 2 timmar så undrade barnen om vi inte kunde åka hem så jag och barnen åkte hem, Hasse stannade kvar.

Det är ju bara att konstatera att vi har 2 underbara barn. Inget tjafs, de kände att de ville "säga" hej då till farmor, de tar det lugnt och respekterar situationen.

Hasse skickade ett antal sms under kvällen här nu och 21,30 så somnade svärmor in, mycket stilla och lugnt när de hade suttit och pratat om midsommar och lite sånt. Kändes skönt för hennes skull att hon slipper lida mer nu och att hon har det mycket bättre där hon är idag.
Det var 2 mycket ledsna barn här hemma som jag satt med och låg bredvid när de somnade efter att vi hade pratat mycket om det hela. De saknar sin farmor, helt klart.

Vila i frid Gerd.

Livets gång tyvärr, men ändå

Hasse fick ett samtal i lördags angående sin mamma. Hon hade åkt in med ambulans i fredags med nackvärk och ett nedsatt allmäntillstånd. Det är väl ingenting säger ni nu, nä kanske inte för en frisk person, men för en person med två former av cancer så kan det vara allvarligt.

Igår ringde han igen. Cancern har spridit sig och sitter nu även i 4 nackkotan och det finns inget mer att göra. Morfin och smärtstillande är det som står på schemat numera. Ett annat boende blir det också snabbt nu då hon inte klarar sig hemma längre. För mindre än ett år sen så firade hon sin 70-års dag med stor fest. Glömsk, ja det var hon, lite disträ så där som lätt dementa kan vara men ändå med och hade det roligt.

Detta året har gått riktigt jäkla fort.

Hennes bror gick ju bort för 1 eller 2 år sen i samma vilket gör att tankarna går ju dit förstås. Man hoppas ju bara innerligt att det går fort så hon inte blir liggande som ett kolli. Det finns nog inget värre direkt än att bara vänta ut döden mer eller mindre.

Såg min man gråta för första gången igår, stod och bara höll om honom, vad mer kan man göra??

Märker på honom att det är riktigt jävla jobbigt just nu för honom, samtidigt som han gör ALLT för att slippa prata om det, ALLT för att slippa ta på det jobbiga. Det är hans sätt att gå igenom det hela, men det är lite frustrerande då jag helst pratar om det som är jobbigt, men det är bara för mig att bita ihop, han vet var jag finns när han vill prata.

Det är så otroligt orättvist att vissa personer kan leva sitt liv hur som helst utan att bry sig över huvudtaget om något, medans andra lever som man ska och drabbas så hårt på en och samma gång. Förstår inte riktigt hur det är tänkt att man skall förstå denna biten. Men det är nog tyvärr inte meningen att vi, den lilla människan, ska förstå. Men jag vill förstå, jag vill veta vad meningen bakom det hela är??!! Men jag vet samtidigt att det är inget som jag någonsin kommer att få svar på, tyvärr.

Ja jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva direkt tyvärr..........

Kärlek

För snart 17 år sedan så mötte jag min man to be så att säga. Det visste jag ju inte då förstås, men det var verkligen kärlek för första ögonkastet. Det föll sig naturligt att vi började prata då han och jag var de enda nyktra på den midsommarfesten. Jag hade med mig en dansk citronläsk och den delade vi på. Vi pratade om både mycket och mer, om vad kommer jag inte ihåg idag. Vi gick bort till dansbanan i Spexhult. Det var ju som sagt midsommar och det var dans kring stången. Men vi dansade inte. Men däremot så fick vi gå o leta efter en kompis till honom som hade "försvunnit" någonstans i fyllan och villan. Han hade däckat i en buske men vi fick upp honom och Hasse körde honom till deras tält på mopeden. Sen mötte han uppe mig på vägen bort emot stugan, så jag fick skjuts. Väl vid stugan så satte vi oss på trappan en sväng och då kom en kompis till mig som var bra dragen. Hasse gick iväg med henne och jag kan väl villigt erkänna (idag) att jag vart lite avundsjuk och svartsjuk, men jag gick ner till sjön och satte mig, mötte dom på vägen ner och det blev en missuppfattning vilket gjorde att jag satt där nere o funderade mycket. Han hade åkt förbi för att kolla att allt var okej med mig, men det vet jag inget om. Var helt uppslukad av fladdermössen som flög bara en knapp halvmeter framför mig ovanför vattenytan. Det var så rofyllt och fridfullt.

Men jag begav mig sakteliga upp emot stugan efter nån timma eller så. Då satt han på trappan och väntade på mig. Satte mig bredvid honom och han la armen om mig och gav mig en kyss. Där var ju jag fast sen.... Delade säng den natten, han tog täcket hela tiden och jag vågade inte ta tillbaka det så jag frös järnet den natten.

Dagen efter så skulle han åka och plocka ner tältet och den delen och jag åkte hem. Men vi pratades vid och träffades lite den veckan, men sen åkte jag på semester i 2 veckor och det var de längsta veckorna i mitt liv. Jag ville bara hem. Vet inte hur många lappar/brev som jag skrev dom veckorna till honom. Vissa har han faktiskt sparat och det är ju lite kul att läsa nu så här i efterhand...*ler*

Det var så mysigt att komma hem sen efter dessa veckor, att få umgås med honom, kramas och bara vara.

Vi har gått igenom både en, två och tre saker, ja det finns säkerligen fler saker. Men vi står här än idag sida vid sida och jag skulle inte vilja stå där med någon annan vid min sida.... Han känner mig utan och innan, idag. Det tog oss lång tid att komma dit vi är idag men jag skulle aldrig ha klarat av det utan honom. Han är min stöttepelare, mitt allt.

Älskar dig Hasse över allt annat.

Utskälld??!!

Ja det vart jag av Hasse nyss. *snyft* Nä jag förstår honom. Har en dag idag som jag känner mig totalt misslyckad med tanke på min viktnedgång. Har ett par vänner som jag tycker har gått ner så otroligt mycket mer, de är smalare och allt det där. Hasse blev riktigt arg på mig när jag berättade hur jag kände, men med all rätt. Jag hade en bra mycket högre när jag gjorde min vikt än vad dom hade. De har inte gått ner lika mycket som jag har men ändå är de ju smalare. Men det är svårt att få in det i min skalle känner jag. Något frustrerande är det samtidigt. Har till dagens datum gått ner från 136 kg till 82 kg. Det är en rejäl skillnad, jag vet. Men samtidigt så vill jag vara smalare. Vet att det är riktigt mycket hängskinn som jag förhoppningsvis får hjälp med under detta året.

* Jag vet att det är stor grej som jag har gått igenom,

* Jag vet att det är många kilo som jag är lättare nu,

* Jag vet att jag är mycket gladare och mer positiv numera

* Jag vet att jag kan leka mer aktivt med barnen

Men ändå så är det svårt att få in det i skallen. Särskilt när man ser hur mycket det är ändå som finns kvar. Ja ja. Jag får ta mig igenom denna dagen också, vilket inte är svårt egentligen. Är glad att jag har Hasse som säger ifrån, som inte mjäkar med bara.

Tack älskling.

Denna bilden togs för 4 år sedan

Denna bilden togs nyårsafton 2010

Kärlek

Att få känna den där äkta kärleken är inte alla förunnat, men jag har hittat den men vi har haft det bumpigt på vägen hit, men det har väl alla par emellanåt. Men jag tror nog att det har gjort oss både säkrare och starkare i varandra.

Älskar dig min gubbe.

överskrift??

Ja någon sån kommer jag inte på idag, vet inte riktigt vad jag ska skriva heller för den delen ännu, men det ger väl sig under tiden som jag skriver. Dagen idag har varit helt okej hitills, lite upp och ner emellanåt, men det är ju såna dagar som man har ibland, inte så mycket att fästa sig på direkt. Bättre att släppa och gå vidare emot nästa stund på dagen, eller nästa dag kanske till och med.
Känns lite tomt idag, men jag vet inte riktigt vad det är för tomhetskänsla. Har inte kunna ta på den och säga att det beror på just DEN saken eller så. Lite frustrerande också på sätt och vis. Lättar om man vet vad en känsla beror på istället för att ha det så som det är idag.

Kan sakna nån ibland, men vem är denna någon?? Har underbara vänner som finns bara ett samtal bort. Den personen som jag saknar mest, som man bara kunde gå och ta en fika hos, sitta i flera timmar och bara tjöta, men likaså inte höras på ett bra tag, men ändå kändes det som om man träffade henne igår. Hon visste och vet allt och lite till om mig och jag om henne, det är sann vänskap mellan oss, men det är ett antal massa mil emellan oss. Kan sakna henne så otroligt mycket. Sicken idé och flytta bara så där och så långt bort dessutom..*ler* Hon får flytta hem igen tycker jag nog allt.
Har haft mycket roligt tillsammans men även varit såna jätteovänner när vi var små, men vi växte till oss tydligen. Hon var den förste som fick veta när vi väntade våra underbara kottar, det var henne jag berättade för när vi skulle gifta oss, det var henne som jag kunde komma till med allt, bara prata, gråta, skratta, ja allt. Det var självklart ömsesidigt, eller är ju fortfarande förstås.

Hittade en grej här innan på nätet som jag ska ta en ordentlig funderare på. Men det krävs lite planering i form av barnvakt. Men det löser sig säkerligen, det tror jag nog, men det är lite bök och stök, men som sagt, i slutändan löser det sig säkert.. Kommer att bli kanonroligt. Tror nog inte atthan förväntar sig något sånt.
Har gjort som så i och med att fyller så nära varandra, att vi hittar på något tillsammans istället för att köpa presenter till varandra. Man hittar ju sina egna vägar som funkar här i livet. Det är en väg vi har valt som funkar för oss.

Nä nu så ska jag ta och gå för att sova en sväng. Fick hoppa in inatt lite akut, bra om man kan sova en stund innan då.