Hasse fick ett samtal i lördags angående sin mamma. Hon hade åkt in med ambulans i fredags med nackvärk och ett nedsatt allmäntillstånd. Det är väl ingenting säger ni nu, nä kanske inte för en frisk person, men för en person med två former av cancer så kan det vara allvarligt.
Igår ringde han igen. Cancern har spridit sig och sitter nu även i 4 nackkotan och det finns inget mer att göra. Morfin och smärtstillande är det som står på schemat numera. Ett annat boende blir det också snabbt nu då hon inte klarar sig hemma längre. För mindre än ett år sen så firade hon sin 70-års dag med stor fest. Glömsk, ja det var hon, lite disträ så där som lätt dementa kan vara men ändå med och hade det roligt.
Detta året har gått riktigt jäkla fort.
Hennes bror gick ju bort för 1 eller 2 år sen i samma vilket gör att tankarna går ju dit förstås. Man hoppas ju bara innerligt att det går fort så hon inte blir liggande som ett kolli. Det finns nog inget värre direkt än att bara vänta ut döden mer eller mindre.
Såg min man gråta för första gången igår, stod och bara höll om honom, vad mer kan man göra??
Märker på honom att det är riktigt jävla jobbigt just nu för honom, samtidigt som han gör ALLT för att slippa prata om det, ALLT för att slippa ta på det jobbiga. Det är hans sätt att gå igenom det hela, men det är lite frustrerande då jag helst pratar om det som är jobbigt, men det är bara för mig att bita ihop, han vet var jag finns när han vill prata.
Det är så otroligt orättvist att vissa personer kan leva sitt liv hur som helst utan att bry sig över huvudtaget om något, medans andra lever som man ska och drabbas så hårt på en och samma gång. Förstår inte riktigt hur det är tänkt att man skall förstå denna biten. Men det är nog tyvärr inte meningen att vi, den lilla människan, ska förstå. Men jag vill förstå, jag vill veta vad meningen bakom det hela är??!! Men jag vet samtidigt att det är inget som jag någonsin kommer att få svar på, tyvärr.
Ja jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva direkt tyvärr..........
Åhhh
SvaraRaderaJag tänker på er <3
Ge Hasse en stor kram från oss å berätta att vi ställer upp om det är nåt vi kan göra. För er båda så klart.
All kärlek å styrka till er!
Kram hanna
Fy vad jobbigt... vet precis hur svårt det är att förlora. Finns inget man kan förbereda sig mindre för. Hur man än försöker så är man aldrig så förberedd som man tror... skickar mina varmaste tankar.
SvaraRaderaKram til er
Det lät inget vidare, hoppas det löser sig på BÄSTA sätt som det bara går att göra för alla inblandade.
SvaraRaderaKRAM