Stolt och bekymrad mamma

Ja det vart ju som sagt två omgångar med utvecklingssamtal idag. Adam var ju först ut
och där händer det ju lite saker. Dyslexiansvarig är inkopplad och hon ringde mig innan
och vi kom överens om att vi avvaktar tills att ITPA är gjord. Han har kompisar hela
tiden i skolan, på rasterna, i klassrummet, aldrig några bekymmer eller "tjurigheter"
när det gäller att jobba med olika uppgifter. Det är alltid gott att höra när det går
bra för barnen oavsett om det är stora eller små saker.

Sen var det ju dax för "lilla" Emma. Det var enbart plus i kanten för henne. Istället
för att hon ligger på vanlig nivå så ligger hon snäppet över. Hon kommer att få lite
svårare uppgifter i både matte och i svenskan, lite svårare böcker i läxan just så
att man håller hennes intresse uppe så att hon inte tappar det. Hon fungerar i gruppen,
har kompisar omkring sig, hjälper gärna till när det är något. Ja det var bara gott
att sägas om henne. Det hon skulle tänka på bara var att inte tvivla på sina kunskaper.

Så det är en stolt mamma som stoppade sin små troll i säng ikväll. Två små troll
som är fulla av spratt, bus och glädje. De är vår stora glädje i livet.